Jag och min sambo drog iväg till USA i maj för att närvara på en god väns bröllop. Till min stora förvåning (och glädje eftersom jag hade glömt min Gameboy hemma) hade vårt flygplan, som ägdes av Air France, små tv-apparater framför varje sittplats. Jag hade aldrig upplevt en sådan hitech-långflygning innan. Eftersom jag älskar tekniska innovationer drog jag mig inte för att utforska tv-systemet. Dessutom trodde jag att jag skulle få någonting vettigt att göra under den långa och tråkiga flygningen. Full av förväntan och lust började jag utforska terminalen. Det kommer att ta mig minst en halvtimme att förstå hur den fungerar, tänkte jag. Till min förvåning tog det bara tre minuter. Men inte för att systemet var byggt på ett lättbegripligt sätt, utan för att systemet helt enkelt var undermåligt. Till min stora besvikelse hade tvn obefintlig interaktionsdesign, ingen konsekvent struktur och konstig och ologisk struktur. Som användare hade jag ingen möjlighet att känna igen mig i systemet när knappar, bilder och texter låg placerade lite överallt på skärmen. Dessutom bytte de plats när jag bytte sida. Troligen följer systemet inte Air France grafiska profil – den var för ful och osexig. Eller är det kanske så de vill profilera sig? Det sunkigaste av allt var det fattiga innehållet som bestod av reseinformation, en användarundersökning, fyra eller fem filmer, runt tio radiostationer och tio spel.
Spel som reseunderhållning är en storindustri, och jag har köpt min Gameboy enbart för att spela under långa resor. Spelen i Air Frances bildterminal är under all kritik. Alla spel (med några få undantag) är dåliga kopior av spel som lanserades på mitten av 90-talet. Det finns heller inget nätverk som kopplade ihop alla terminaler. Ett nätverk där man möter andra resenärer skulle säkert ha gjort det mer uthärdigt att spela backgammon.
Air France erbjuder inte ens e-handel trots att de säljer produkter ombord. Vad de säljer för varor och hur mycket de kostar? Ja, det kan du läsa mer om i den tryckta katalogen i flygplansstolens rygg… Det är helt klart att Air France inte har förstått möjligheterna som de digitala medierna erbjuder. Varför har Air France till exempel ingen information om min destination? Varför samarbetar de inte med befintliga turistguider? Varför laddar de inte ner hela Time Outs sajt, Zagats restaurangguide eller Yahoos resesajt? Varför kan man inte beställa hyrbil, hotell eller restaurang? Då skulle vi resenärer kunna läsa om våra resmål i lugn och ro, planera vår vistelse och utöka vår kunskap om destinationen. Varför överför de till exempel inte sin befintliga restidning till elektroniskt format? Är det bara jag som tänker så här? Beror min kritik på att jag dagligen jobbar med digitala medier? Tycker de andra resenärerna om terminalen? Det får väl någon användarundersökning utvisa, om den nu någonsin skulle publiceras för allmänheten.
Okej jag erkänner, allting sög inte. Film- och radioutbudet var okej och bilden på de små tv-skärmarna var förvånansvärt bra. De flesta av filmerna som man kunde titta på går just nu på de svenska biograferna. Radioutbudet var brett och man kunde välja sin egen favoritgenre. Jag upptäckte dock jag att den radiokanal jag lyssnade på (franska NRJ) loopades om och om igen med någon timmes mellanrum. Jag kunde lika gärna ha spelat in min favoritradiostation från Sverige på band och lyssnat på det istället. Ska det vara radio så ska det vara radio (observera att detta inte gäller Hassan).
När vi var framme i USA sju och en halv timme senare hade jag bestämt mig. Jag tar med min bärbara dator, Gameboy och en bunt magasin nästa gång jag flyger långt. Underhållningen sköter jag själv. Jag rekommenderar dig att göra detsamma.
Sommarkrönika på Dagensmedia.se, Sommaren 2002
